Annoterat mästarparti: Andersson-Andersson 1968

Annoterat mästarparti för självstudier

Användbara länkar för schack

På det svenska schackförbundets hemsida finns bl a nyheter, tävlingsinformation samt livesändningar. Länkar till de senare finns om man scrollar ned en bit på startsidan: https://schack.se//

Sveriges schackförbund har även en Youtube-kanal, den finns här: https://www.youtube.com/c/sverigesschackf%C3%B6rbund/playlists/

Nyheter om schack på engelska och en populär webshop med interaktiva kurser finns på https://en.chessbase.com//

De har även en egen server för att spela schack online som heter playchess: https://play.chessbase.com/en//

Vintern på Ljungby schackklubb

På grund av de skärpta restriktionerna i Kronobergs län har schackklubben stängt verksamheten för i år. Vi öppnar igen på andra sidan nyår efter att situationen i samhället förbättrats.

Med start på torsdag 12 november kommer jag att börja lägga upp annoterade mästarpartier för självstudier, liknande de som lades upp under nedstängningen i vår – scrolla gärna ned och fräscha upp minnet. Jag kommer att göra minst två inlägg per månad. Nu på torsdag kommer jag även lägga upp lite länkar för självstudier, det finns gott om material på schack.se och Youtube m m.


Styrelsen genom
Robert Johansson
Ordförande

Hösten på Ljungby schackklubb

Klubbens aktiviteter har legat nere sedan i mars, men onsdagen den 26 augusti startar vi klubbens aktiviteter på Café Spiket. Ungdomar kl 17.30 samt seniorer kl 18.30 som vanligt. Gamla och nya medlemmar är välkomna. Tvål och handsprit finns tillgängligt i lokalen, och styrelsen håller koll på utvecklingen i samhället. Om situationen försämras kommer vi att ta ställning till om vi ska fortsätta med öppen lokal.

Varmt välkomna den 26 augusti
Styrelsen genom
Robert Johansson, ordförande

Självstudier i slutspel med lätta pjäser, med sex exempelpartier

När man ska utvärdera ett slutspel med lätta pjäser handlar det – med risk för upprepning – om pjäsernas aktivitet och bondestrukturen. Generellt sett kan man säga att en löpare är svag när den befinner sig på samma sorts fält som sina egna bönder. En springare föredrar slutna positioner när dess förmåga att hoppa över andra pjäser gör den överlägsen en instängd löpare. Och en löpare, med dess förmåga att kontrollera långa diagonaler över hela brädet, föredrar ett slutspel med bönder på båda flyglarna.






Självstudier i slutspel med torn och lätt pjäs, med fem exempelpartier

I dessa slutspel spelar bondestrukturen en avgörande roll i utvärderingen av styrkan mellan torn och springare, jämfört med torn och löpare. Fördelen av en löpare i en öppen position såväl som en springare i en sluten position är särskilt tydlig när de lätta pjäserna samarbetar med ett torn. Ulf Andersson hade en förkärlek för torn och springare, och han hanterade dem med ofelbar teknik. I sina partier sökte han en bondestruktur som belyste springarens manöverförmåga och som kompletterades av tornet.





Självstudier i tornslutspel med tre exempelpartier

Tornslutspel är det mest förekommande slutspelet i schack. Varje ambitiös schackspelare bör, för att säkra framgång på brädet, ägna särskild uppmärksamhet på tornslutspelets karakteristiska positioner och metoder. I tornslutspel är det nödvändigt med högsta noggrannhet. En eller till och med två bönders övertag kan vara utan nytta om motståndaren kan kompensera för bristen på material med en aktiv kung och torn. Av detta kan man dra slutsatsen att denna typ av slutspel ofta leder till remi. Av samma anledning hävdade den tyska schackmästaren Siegbert Tarrasch skämtsamt att ‘alla tornslutspel är oavgjorda’. Men han myntade också den en av de viktigaste principerna i tornslutspel: ‘Tornen hör hemma bakom fribönder’ – en princip som ofta bekräftats i praktiskt spel. Likadant måste man understryka – som nämnts ovan – vikten av aktiva pjäser. Detta är av yttersta vikt.

Vi fortsätter med att studera Ulf Anderssons teknik. I det inledande partiet mot Larsen har Andersson blott ett svagt materiellt övertag, som han längre in i slutspelet till och med ger tillbaka. Dock kompenserar han med en betydligt mer aktivare kung och torn. I Andersson-Christiansen har svart tre starka bönder på kungsflygeln som Andersson neutraliserar med aktiva pjäser och en fribonde på damflygeln. I det avslutande partiet mot Hübner skapar Andersson en svag bonde på c6. Då materialet är lika neutraliserar Andersson alla möjligheter till motspel och öppnar upp i centrum vid rätt tillfälle och tar befälet med sina aktiva pjäser.



Självstudier i försvarsspel med tre exempelpartier

De flesta spelare ägnar sig helst åt att söka efter ett vackert angrepp på motståndarens kung än att försvara sin egen position. Då alla spelare förr eller senare kommer att befinna sig i en defensiv position är förkunskaper ett viktigt verktyg för att säkra framgångar. Man skiljer på passivt försvar – som endast handlar om att neutralisera moståndarens hot – och aktivt försvar – där man strävar efter motangrepp. Ulf Andersson var en mästare på båda stilarna, och får visa vägen även denna gång.

Det inledande partiet, Janetschek-Andersson i Köpenhamn 1977, var en skarp och intressant kamp. På det sextonde draget väljer vit ett taktiskt riskabelt springaroffer, vilket tvingar svart att utföra en serie väldigt precisa drag. I slutänden åstadkom svart genom fördelaktig förenkling ett slutspel som omvandlades till vinst.

Sedan förflyttar vi oss till Spanien och vrider fram tiden tio år. I Izeta-Andersson blev det avbytesvarianten i damgambit. Vit väljer att centralisera sin kungsspringare på e5 och därefter spela f4 -f5 för att bygga upp ett tryck på kungsflygeln. Det senare draget är dock ett positionellt misstag som ger svart kontrollen över g4 och h4. Efter ytterligare avancemang på kungsflygeln är vit väldigt svag på sina ljusa fält, vilket svart inte är sen att utnyttja.

I det avslutande partiet Kuijf-Andersson byggde vit upp ett farligt angrepp mot svarts kung. Efter att vit på det tjugonde draget missade möjligheten att öppna upp positionen med f4-f5, satte svart stopp för anfallet genom att själv spela 20…f7-f5. Efter ett briljant försvar erhåller svart en stark springare på f5, och efter att tornet hittat ned till c2 faller vits position isär. Ett typiskt motangrepp!



Självstudier i spel mot två svagheter med tre exempelpartier

Många gånger lyckas man plocka en bonde i ett parti, men har därefter problem med att gå vidare. I otaliga partier har ett dåligt förvaltat materiellt övertag slutat i remi, eller ännu värre resulterat i förlust. I partierna nedan demonstreras hur man kan reducera motståndarens möjligheter till motangrepp, tillfogar svagheter i dennes position samt avslutar med ett samordnat angrepp mot flertalet svagheter. Uttrycket svagheter syftar ofta på motståndarens bondestruktur, men det kan också användas på materiellt underläge, oförmåga att kontrollera en öppen linje eller en svag pjäs. I sin bok ”Mitt system” uttryckte Aaron Nimzowitsch det som ett samordnat angrepp på båda flyglarna.

Alla schackspelare är förmögna att identifiera ett fientligt angrepp på en enskild svaghet, men om man kan åstadkomma mer än en svaghet – gärna på varsin ände av brädet – blir det desto tuffare. Man kan föreställa sig en damm där sprickor uppstår en efter en, förr eller senare kommer den att brista. Om man angriper mer än en svaghet på brädet får motståndaren svårt att koordinera försvaret, vilket ofta resulterar i kollaps.